ruff
- väderskyddt utrymme i fritidsbåt [SYN. däckhus] subst.
- konstruktion på båt som skjuter upp över däck subst.
- inom lagbollsport ojust och alltför hårt spel subst.
- ofta i uttrycket ha ruff i sig: kraft, fart, schvung subst.
- i uttrycket i en ruff: på ögonblicket [SYN. snabbt] subst.
- inom golf område utanför spelfältet med hinder i form av högt gräs, sandbankar och vatten subst.
- vårdslös man i fråga om klädsel eller uppträdande [SYN. okultiverad, ohyfsad] subst.
- vagnssufflett (se ruff 1) subst.
- inom det militära oftast i uttrycket slå ruff: trumslag med ett kraftigare avslutningsslag subst.
- ett slags tyg subst.
- ljudhärmande ord för ett grymtande svin [SYN. nöff] [föga brukligt] interj.