knipa
- en mycket besvärlig situation [SYN. trångmål] subst.
- inom zoologi en dykand (Bucephala clangula) som har en kompakt kroppsbyggnad subst.
- brant sluttning subst.
- redskap eller del av redskap som används för att klämma fast något med [mindre brukligt] subst.
- ljussax som förr användes för att nypa av den brinnande veken på levande ljus subst.
- skämtsamt om trängsel subst.
- klämma ihop med kroppsdel eller verktyg verb
- smärtor i magen (bildlig betydelse till knipa 7) verb
- lägga beslag på (ex. svensken lyckades knipa bronsmedaljen) verb
- få tärningar att falla med önskat resultat genom att fatta dem på ett speciellt sätt verb
- klämma eller pressa någon verb
- spara och gnida [vardagligt] [mindre brukligt] verb
- slangord för stjäla verb
