kåpa
- kappliknande klädesplagg med kapuschong subst.
- skyddande hölje av fast material subst.
- inom ridsport kortform för sadelkåpa: den del av sadeln som hänger utmed hästens sidor subst.
- läderstycke avsett att skydda hästen mot tryck av selen subst.
- inom byggnadsteknik kupformigt valv [SYN. kappa] subst.
- över spisel, ugn, härd o. d. utskjutande huv över spis för uppfångande av rök eller ånga [SYN. rökhuv] subst.
- bälgens övre eller undre rörliga del som pressar eller suger in luftströmmen på blåsbälg av trä [SYN. lock, däckel] subst.
- inom byggnadsteknik krön på en mur [SYN. vattentak] subst.
- lock till pistolfodral [SYN. hölsterkappa] subst.
- inom mineralogi tunt lager av en bergart som omsluter en annan [SYN. mantel] subst.
- inom teknik den yttre lerbeklädnad som omger gjutmodell eller gjutgods och som tillsammans med den inre kärnan bildar gjutformen subst.